Citattecken eller citationstecken? Så skriver du rätt

29 oktober 2026

Text från en bok där "Hi," står i citationstecken. Jack sa det och jag tappade min anteckningsbok.

Innehållsförteckning

Det korta svaret är att både citattecken och citationstecken är korrekta svenska ord. Jag rekommenderar oftast den kortare formen i vanlig text, men den viktigaste frågan är hur tecknen används och vilken typografisk form du väljer. Här får du tydliga regler, konkreta exempel och hjälp att undvika de vanligaste misstagen.

Det viktigaste att ta med sig om de svenska citattecknen

  • Båda orden är korrekta och syftar på samma skiljetecken.
  • Citationstecken är den äldre formen, medan citattecken är kortare och vanligt i språkvetenskapliga råd.
  • Typografiskt svenska citattecken skrivs normalt ”så här”.
  • Direkta citat och repliker markeras ofta med citattecken eller tankstreck.
  • Enkla citattecken används när ett citat står inuti ett annat citat.

Citattecken eller citationstecken, vad är rätt?

När jag får frågan om citationstecken eller citattecken är mitt svar enkelt: båda formerna är språkligt accepterade. Det handlar alltså inte om två olika tecken eller om att den ena stavningen skulle vara fel.

Citationstecken är den äldre benämningen och har funnits i svenskan sedan 1700-talet. Formen citattecken började användas betydligt senare, men har blivit helt etablerad. Språktidningen har beskrivit citationstecken som ungefär dubbelt så vanligt i bruk, samtidigt som Språkrådet ofta använder den kortare formen citattecken.

I praktiken väljer jag citattecken i de flesta texter. Det är kortare, lätt att förstå och passar väl ihop med ord som citatteknik och citat. I en akademisk text, en myndighetstext eller en redaktionell text är det däremot viktigare att vara konsekvent än vilken av de två korrekta benämningarna du föredrar.

Så använder jag citattecken i svensk text

Citattecken har framför allt en tydlig uppgift: de visar var ett ordagrant citat eller en direkt återgivning börjar och slutar. De kan också markera repliker, särskilda ordval, tillfälliga uttryck och vissa titlar.

Användning Exempel Vad tecknen visar
Direkt citat Hon skrev: ”Det här måste ändras.” Orden återges exakt.
Replik ”Kommer du i kväll?” frågade han. Någon talar direkt.
Särskilt ordval Han kallade planen ”realistisk”. Ordet används med viss reservation eller särskild ton.
Nytt eller tillfälligt ord De lanserade en ny ”mikrosemester”. Ordet är nytt, ovanligt eller inte helt etablerat.

Jag är särskilt försiktig med citattecken runt värderande ord. De kan antyda ironi, tvivel eller distans, även när det inte var avsikten. Skriv därför hellre ”experten” bara om du vill signalera att personen egentligen inte bör kallas expert.

Så ser den svenska formen ut

Text ur en bok med citationstecken runt repliker. En person frågar

I svensk löptext används normalt typografiska citattecken som ser ut som två små upphöjda nior. Formen blir alltså ”ett svenskt citat”, med samma riktning i början och slutet.

Det skiljer sig från engelskan, där man ofta skriver “an English quotation” med ett inledande tecken vänt åt motsatt håll. När jag redigerar svensk text ändrar jag därför engelska citattecken till svensk form, även om själva citatet är på engelska.

Du kan också stöta på gåsögon, till exempel »ett citat«. De förekommer i vissa tidningar, böcker och grafiska sammanhang. Formen är inte i sig problemet, men en text bör helst använda samma system från början till slut.

Raka citattecken, alltså "ett citat", är vanliga i mejl, kod, formulär och program där typografiska tecken inte sätts automatiskt. De fungerar tekniskt, men i tryckt text och välredigerad webbtext ger de typografiska tecknen oftast ett mer genomarbetat intryck.

Punkt och frågetecken kräver lite eftertanke

Interpunktionen beror på om skiljetecknet hör till själva citatet eller till den omgivande meningen. Om hela den citerade meningen är ett påstående placeras punkten normalt inne i citatet:

Hon svarade: ”Jag kommer i morgon.”

Om citatet fogas in i en större mening kan kommatecknet däremot stå efter citattecknet:

”Jag kommer i morgon”, svarade hon.

Frågetecken och utropstecken följer samma princip. De placeras inne i citatet om de tillhör det återgivna yttrandet:

”När går tåget?” frågade hon.

Om hela den omgivande meningen är en fråga hamnar frågetecknet utanför:

Menade hon verkligen ”jag kommer senare”?

Det här är en detalj som många överarbetar. Jag brukar först läsa meningen högt och fråga mig vem som ställer frågan eller gör utropet. Är det personen i citatet, placeras tecknet där. Är det berättaren, placeras det efter citatet.

När kursiv stil fungerar bättre

Citattecken är inte en allmän metod för att framhäva ord. Om du bara vill betona ett centralt begrepp är kursiv stil ofta lugnare och tydligare. För mycket citattecken får texten att se osäker ut, nästan som om skribenten ber läsaren om ursäkt för varje ord.

För boktitlar, filmtitlar och andra konstnärliga verk kan du vanligtvis välja mellan kursiv stil och citattecken. Skriv exempelvis Röda rummet eller ”Röda rummet”, men följ alltid den stilguide som gäller för publikationen.

Om titeln redan föregås av ett förklarande ord behövs ofta ingen särskild markering:

  • Jag läser romanen Röda rummet.
  • Jag läser boken Röda rummet.
  • ”Röda rummet” är en roman av August Strindberg.

Skillnaden ligger alltså inte i att en form alltid är rätt och den andra alltid fel. Sammanhanget och konsekvensen avgör vad som blir bäst för läsaren.

Vanliga misstag att rensa bort

Det första misstaget är att tro att citationstecken och citattecken betecknar olika saker. Det gör de inte. Orden är två namn på samma skiljetecken.

Det andra är att kalla tecknen för situationstecken. Det uttrycket används ibland i vardagligt tal, men det är inte den rekommenderade svenska benämningen. Välj citattecken eller citationstecken i formell text.

Det tredje misstaget är att blanda svenska och engelska tecken i samma dokument. En rubrik kan få formen “Svenska regler” medan brödtexten använder ”svenska regler”. Jag rättar sådant till en enda konsekvent form, helst ”svenska citattecken” i svensk text.

Slutligen bör du inte sätta citattecken runt varje ord som känns viktigt. Använd dem när du citerar, markerar ett särskilt uttryck eller vill visa distans. För vanlig betoning räcker ofta en tydligare formulering eller diskret kursiv stil.

Ett tryggt språkval för framtida texter

Om du vill göra ett enkelt val kan du kalla tecknen citattecken och skriva dem typografiskt som ”så här”. Använd dem främst vid ordagranna citat, repliker och uttryck som behöver markeras särskilt.

Det viktigaste är inte att vinna en diskussion om benämningen, utan att texten blir lätt att läsa. Välj en form, följ samma typografiska princip genom hela dokumentet och låt citattecknen göra ett tydligt jobb varje gång de syns.

Vanliga frågor

Ja, båda orden är korrekta svenska benämningar på samma skiljetecken. Citationstecken är den äldre formen, medan citattecken är kortare och vanligt i språkvetenskapliga råd.

Svenska citattecken skrivs normalt som ”ett citat”, med samma riktning i början och slutet. Gåsögon som »ett citat« förekommer också, men blanda inte olika system i samma text.

Skiljetecknet placeras inne i citatet om det hör till det återgivna yttrandet, som i ”När går tåget?” frågade hon. Om frågan gäller hela den omgivande meningen placeras tecknet efter citatet: Menade hon verkligen ”jag kommer senare”?

Kursiv stil passar ofta bättre när du bara vill framhäva ett begrepp. Bok- och filmtitlar kan vanligtvis skrivas med kursiv stil eller citattecken, exempelvis Röda rummet eller ”Röda rummet”, så länge du är konsekvent.

Betygsätt artikeln

Betyg: 0.00 Antal röster: 0

Taggar:

citattecken interpunktion typografi boktitlar

Dela inlägget

Percy Ivarsson

Percy Ivarsson

Jag heter Percy Ivarsson och har över 13 års erfarenhet inom svenska språket, skrivande och retorik. Min fascination för språket började tidigt, när jag insåg hur kraftfullt ord kan vara i att uttrycka tankar och känslor. Jag älskar att förklara komplexa ämnen på ett enkelt och begripligt sätt, och jag strävar alltid efter att ge mina läsare användbar och korrekt information. Genom åren har jag specialiserat mig på att analysera och jämföra olika skrivstilar och retoriska tekniker, vilket jag tycker är avgörande för att förstå hur man kommunicerar effektivt. Jag lägger stor vikt vid att kolla källor och följa aktuella trender inom språket, så att jag kan erbjuda insikter som är både relevanta och aktuella. Min ambition är att göra språket tillgängligt för alla, oavsett kunskapsnivå.

Skriv en kommentar